Kapitel 2: Rymdvarelser

Grodan tittar djupt in i Rabarbers ögon, och sedan stänger de sina ögon långsamt tillsammans.

-Nästa jordår, kommer rymdvarelser att dyka upp i eran civilisations kännedom. De kommer presentera sig som en fredlig ras, som har kommit för att ta slut på allt lidande. De kommer förklara att de ej kommer att skada eller vara våldsamma mot någon ut av era levande organismer. Ett spettsigt svart rymdskepp kommer glida igenom ert solsystem och telepatiskt förklara syftet de har. Rymdvarelserna kommer även berätta att de kräver en diktatur för att hjälpa er. De förklarar att ert lidande kommer ifrån ett begär av frihet, då vi drabbats av en sjukdom som gör att vi kräver något som hela tiden faktiskt finns i oss.

Rabarber och grodan öppnar ögonen tillsammans och blundar igen, han fortsätter.

-I helningsprocessen påstår de att de som stretar emot kommer att dö, ju mer man trotsar deras vilja, desto snabbare kommer man möta sin död. De som accepterar rymdvarelsernas diktatur kommer att få följa med på en resa mot oändligheten i en parallell mental verklighet och utforska nya civilisationer i universum, civilisationer i nöd och lust.

En tyst bild i hans huvud visar det astronomiska rymdskeppet, svart men spegelblankt, reflekterar stjärnhimlen. Formen av en spjutspetts, sveper den över jorden och speglar hela vår planet att se på vid nattid. Bilden varar i en evighet, och sen fortsätter grodan.

-Rymdvarelserna kommer aldrig lämna sitt skepp, de kommer stanna i ert solsystem tills de har total mental makt.

Grodan öppnar sina ögon och stirrar in i Rabarbers, fast hans är stängda.

-Ditt uppdrag är att förstå vad du ska göra tills de kommer, vara förberedd på de val du måste göra och slutligen möta ditt öde den dagen de dyker upp.

Monologen upphörde i ett naffs, alla mentala bilder försvann och ett vitt sken spred sig.

-Det här är mitt kall, jag ser endast totalt ljus.
PANG!

Rabarber vaknar upp två dagar efter att han tagit pillret, helt utsliten, tom i huvudet, med en känsla av att han dött inombords. Utsvulten, törstig och svag kravlar han sig mot närmsta vattenkran. Dealern är borta, det är bara han kvar i lägenheten, allt luktar skit, mörkt, smutsigt. Han sträcker sin arm mot kranen, vrider på, dricker två klunkar och somnar.